En graviditet är en lycka. Den finaste gåva en kvinna kan få.
Mitt hjärta gråter med dom stackars paren som aldrig får chansen att känna ett växande barn i magen. Såklart kan dom bli lyckliga föräldrar ändå och älska sina adoptivbarn precis lika mycket som jag älskar mina biologiska barn. Hade jag ej kunnat få egna barn hade jag inte tvekat en sekund att adoptera. Barn är livets glädje.

Att vara gravid är ingen sjukdom. Det får man höra ganska ofta. Och visst, det är sant.
Men om graviditeten blir en enda lång smärtsam väntan? Om man vaknar varje morgon med en obehaglig sjukdomskänsla i hela kroppen?
Har man rätt att klaga då, eller ska man bara bita ihop och vara en lycklig gravid mamma?
Alla mina graviditeter har varit så här. Fruktansvärda smärtor i övre magen och bröstkorgen. Höftproblem. Matthet. Yrsel. En tröttsam sjukdomskänsla hemsöker min kropp och det finns inga konkreta svar på varför jag mår så här. Alla prover är bra och trotts olika undersökningar vet man inte varför jag har sån otrolig smärta i övre del av mage och bröstkorg. Några sprickor i revbenen kanske, men ingen vet. Bara gissningar och ibland känns det som om ingen tar mig riktigt på allvar.
Jag älskar mina barn. Det gör jag verkligen. Och det lilla knytet i magen.
Jag säger fortfarande att få barn är en gåva, men detta är min sista.

"Hej tjockis" "Här är det visst nån som har gått upp lite" "Oj vad stor du har blivit"
Är det ok att säga så till en annan människa? Gravid eller inte, så är svaret alltid NEJ! Till och med mina barn, 6 år gamla, förstår att man inte säger så!
Så fick jag det sagt också! Ni som säger så till andra människor, kvinna eller man, gravid eller inte, SKÄRP ER!!!!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja minsann, jag ska gifta mig. Trodde aldrig att JAG, den äventyrliga,rastlösa tjejen som inte ville binda sig, går i bröllopstankar!!! Men guuuud så kul det är! Blir inget jättejippo, men förhoppningsvis roligt ändå. Förberedelserna är kul iallafall...

Som jag har skrivit om innan så har min yngsta dotter betett sig högst konstigt en del nätter. Hon har "sett" skrämmande saker krypa på väggarna, varelser i fönstrens ect. På BVC trodde dom det kunde vara Nattskräck men jag trodde inte på det efterso...

Det känns som om någon har tänt min lampa och jag har äntligen vaknat igen. Är det våren som får mig att känna så här eller hormonförändringen nu när jag slutat amma? Eller kanske en kombination? Jag reser mig upp ur mörkret, ur en depression så dj...

Jag ammar min snart 3 mån babykille. En underbar känsla som han och jag delar. Ibland känns det jobbigt, men oftast är det en stund av kärlek. Vi kommer så nära varandra. Banden mellan mor o son stärks. Jag är hans tröst, trygghet. Han är min älsk...

Idag plågas jag av huvudvärk, en hals av rivjärn och sömnbrist, men vad gör det när jag ligger nerbäddad med världens sötaste bebis ! ...