Är detta en vanlig trotts?
Är det skolans (barnen på skolan) inverkan?
Är det på grund av mig?
Har det med graviditeten att göra?
Gör jag fel?

Mina tvillingar (snart 6 år) är som förbytta! Jag känner inte igen dom längre!
Allt har börjat sen förskoleklassen. Om det är en tillfällighet eller inte vet jag ej.
Ibland känns det som om mina barn hatar mig. Dom skriker åt mig, hotar mig, kastar saker på mig, spottar och sparkar på mig. Med ögon aldeles svarta. Dom här utbrotten kommer varje dag! Antingen har dom varsitt utbrott, eller så har bara en av dom det. Men varje dag får jag försöka hantera denna ilska oftast riktad mot mig.
Jag försöker vara pedagogisk. Jag försöker vara lugn. Men va fan, det går inte så bra. Dels drivs jag av graviditetshormornerna, dels så har jag lätt för att tända till i vanliga fall.
Jag vet inte hur jag ska hantera det här!!
Och jag blir så jävla ledsen!
Idag hade dom båda utbrott på mig. Först Thea. Hon skrek åt mig, försökte riva och slå mig. När inte det gick började hon spotta och fräsa. Jag behöll (någorlunda) lugnet och bad henne gå till sitt rum och lugna ner sig. Det gjorde hon såklart inte, men tillslut lugnade hon ner sig och allt blev som vanligt igen.
Varför hon fick sitt utbrott? För jag blev arg på henne när hon höll fast sin lillasyster och skrek henne i örat.

Några minuter efter att Thea lugnat sig fick Tindra sitt utbrott. Värre än Theas. Hon skrek hotfullt till mig atthon skulle sticka ihjäl mig med en kniv om hon hade någon. Hon hotade att hon skulle riva sönder mig. Hon kastade saker på mig, slängde sina leksaker omkring sig.
Sen sprang hon iväg och grät. Jag lät henne vara, för jag vet att hon kommer när hon lugnat sig. Och det gjorde hon. Hon grät och bad om ursäkt och sa att hon kände sig dum i huvudet som gjorde som hon gjorde.
Såklart tröstade jag henne, men poängterade tydligt att hennes beteende är helt fel.

Varför har mina flickor blivit så här? Är det normalt?
Är det jag som skapat det här?
Varför får dom sådan utbrott?
Oftast kommer utbrotten i samband med hunger eller trötthet.

Dom har även förändrats i sin attityd.
Dom har liksom blivit kaxiga, uppkäftiga. Och deras språk har blivit så ovårdat! Visst, svära har dom ju alltid kunnat, men nu gör dom det jämt! Låter så hemskt!
Dom har börjat med att sparka varandra, säga saker som "jag ska döda dig" osv.
Det här känns så långt ifrån vår uppfostran man kan komma! Har vi misslyckats så? Eller kan jag skylla på skolan och att eleverna där har det här beteendet?
Någon mer som känner igen sig i detta? Jag blir helt förtvivlad!!!

Denna bild skulle ha varit med på mitt förra blogginlägg, men föll bort (??!?!!)

Vilken tjock dimma det var i morse! Såg nästan ingenting när jag körde barnen till skola och dagis idag. Men luften är fuktigt varm och frisk. Solen försöker träcka igenom dimman. En härlig morgon som ger energi även till en försoffad gnällfis som jag ;)
Kaninerna är utfodrade, hönsen utsläppta. Och naturen har vaknat till liv. Vad har denna underbara dag att erbjuda idag?

Mina kycklingar börjar bli stora :)

Herr eller Fru spindel har varit flitig :)