Namne Grönvalls Avundsjuk passar in på mig.
Jag skäms! Jag är så avundsjuk på min sambos liv. Eller snarare på att han faktiskt har ett liv! Det har ju såklart jag också. Ett liv som mamma och det är underbart på alla vis, men ibland vill jag vara något mer än BARA mamma.
Jag går här hemma hela dagarna och väntar. Först väntar jag på att barnen ska hämtas från skola och dagis. Sen går jag och väntar på att min sambo ska komma hem från jobbet. Och varje kväll tänker jag för mig själv: skaffa dig ett liv för helvete! Varför går du här och väntar på en människa som hellre är på jobbet än här??

Jag är avundsjuk på att min sambo har sin familj här.
Jag är avundsjuk på att han har vänner att umgås med.
Jag är avundsjuk på att han är utbjuden på middag ikväll med ditt jobb.
Och vad gör tröga lilla jag åt saken? Jo, jag väntar! På vad fan då???
Jag blir så jävla trött på mig själv.

Jag har faktiskt träffat en tjej som jag gillar att umgås med. Hon verkar gilla mig med.
Varför åker jag inte hem till henne istället för att vara så här tråkig och förutsättningsbar? Vad är det i mitt sjuka lilla huvud som ständigt sätter stopp för mig varje gång jag vill börja leva???
Jag har ju inte alltid varit sån här. Innan hade jag massor av kompisar, var aldrig ensam.
Sen flyttade jag och efterhand tappade jag mina gamla vänner och glömde att skaffa nya. Levde för kärleken......
Nu sitter jag här i vårt hus fullt med underbara barnskratt, men ingen att dela glädjen med.
Ensam och det är ingen annans fel än mitt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja minsann, jag ska gifta mig. Trodde aldrig att JAG, den äventyrliga,rastlösa tjejen som inte ville binda sig, går i bröllopstankar!!! Men guuuud så kul det är! Blir inget jättejippo, men förhoppningsvis roligt ändå. Förberedelserna är kul iallafall...

Som jag har skrivit om innan så har min yngsta dotter betett sig högst konstigt en del nätter. Hon har "sett" skrämmande saker krypa på väggarna, varelser i fönstrens ect. På BVC trodde dom det kunde vara Nattskräck men jag trodde inte på det efterso...

Det känns som om någon har tänt min lampa och jag har äntligen vaknat igen. Är det våren som får mig att känna så här eller hormonförändringen nu när jag slutat amma? Eller kanske en kombination? Jag reser mig upp ur mörkret, ur en depression så dj...

Jag ammar min snart 3 mån babykille. En underbar känsla som han och jag delar. Ibland känns det jobbigt, men oftast är det en stund av kärlek. Vi kommer så nära varandra. Banden mellan mor o son stärks. Jag är hans tröst, trygghet. Han är min älsk...

Idag plågas jag av huvudvärk, en hals av rivjärn och sömnbrist, men vad gör det när jag ligger nerbäddad med världens sötaste bebis ! ...