Jag vill att någon ska ta hand om mig ibland. Skämma bort mig lite.
Visst, jag förstår min sambo. Han jobbat 8-11 timmar varje vardag. Jag fattar att han vill umgås med sina vänner på helgerna. Jag fattar att han vill ut och fiska. Ut och leka med sin grålle (gammal traktor för er som inte vet)(som han köpte för 11 tusen utan att jag la mig i det) Köra fyrhjuling. (Som han köpte för 10 tusen trotts mina protester) Jag fattar. Jag är skittråkigt!
Jag går ju hemma hela dagarna. Städar, tvättar, lagar mat. Handlar, tar hand om våra tre små barn. Är höggravid med vårt fjärde barn. Ont så in i helvete har jag. Dygnet runt!
Ändå ser jag till att Du, min älskade sambo, alltid har rena kläder i garderoben. Alltid har färdig mat när du kommer hem från jobbet. Jag masserar din nacke varje kväll för att du har ont. Jag renbäddar vår säng så att du ska sova bekvämt. Jag tar hand om dig när du är bakfull (vilket iof inte är jätteofta tack o lov!!!)

När Faaaaaan ska jag få lämna allt och bara åka iväg så som Du kan göra???? Det enda jag ville idag var att få åka till Lindex i lugn och ro och handla lite kläder till våra barn. Istället får jag vara hemma och se till att barnen får i sig mat och är fix och klara till det är dags för ridskolan. (För må jävlen ta dig om du inte kommer hem till dess då jag inte kan springa med en hästkrake i mitt tillstånd, vilket jag iof var tvungen att göra sisst då du var så jävla bakfull att du inte pallade)För du skulle ut och fiska med din kompis och hans familj i båtjävlen du köpte för 10 tusen (utav VÅRA sparpengar) utan att du tyckte att jag behövde lägga mig i det.
Men jag ska ju inte gnälla. Jag går ju bara här hemma och gör ingenting.

Nu har jag framställt min sambo som värsta svinet. Och ibland, när jag mår som sämst, tycker jag det. Så det så.

Helgen är här och solen skiner! Kaffe och frukost är intaget och jag har röjt undan lite i köket. Har till o med städat lite på verandan och nu är jag fullständigt slut! Kroppen säger ifrån på alla vis. Som jag längtar till denna graviditet är slut så att jag kan börja använda min kropp igen!!!!
Jag längar efter långa morgonpromenader, jag längtar efter att kunna plocka ur tvätten ur tvättmaskinen utan att bli helt andfådd. Jag längtar efter att ha ork att storstäda, jag längtar efter att kunna krypa intill min sambo, slingra mig om honom utan att känna mig som en flåsande valross. Men framförallt längtar jag tills jag är smärtfri och har tålamod till mina älskade barn <3

Men idag är det lördag och bebis blir nog kvar några veckor till. Även om jag önskar att slippa allt detta, så vill jag inte att han föds prematur. Mina förstfödda gjorde det och det är ingen rolig upplevelse!
Men då, liksom nu, hade jag en väldigt jobbig graviditet med mycket smärtor och stor viktuppgång.

Kasper. Casper. Ja, det kanske blir vår sons namn. Vi får smaka lite på det :)

Nu ska jag snart ställa mig och göra amerikanska pannkakor så att barnen blir fulla med energi :) Sen är det ridskola och hönsgårsbygge som gäller ;)
Kanske jag hinner/orkar en sväng till Lindex idag och inhandla lite barnkläder+amningsbh. Vi får se.

Förresten, det gick jättebra med skolbussen igår!!!! Jag är så lycklig och stolt över mina tjejer!