Fy fan vad jag lider! Måste bara få spy ut min frustration över smärtan. Jag håller på att bli helt knäckt! Dygnet runt, vecka efter vecka. Påtagligt värre nu än för en månad sen.
Ev sprickor i revbenen, säger barnmorskan. Jag köper inte det längre. HELA bröstkorgen gör ont. Det går som ett band av smärta/kramp från framsidan av bröstkorgen bak till ryggen. Övre delen av gravidmagen gör konstant ont. Både innanför huden och utanpå. Känns som ett stort sår. Till och med kläderna gör ont när dom ligger mot magen.
När jag ligger ner avtar smärtan lite i bröstkorgen, men ömheten i huden på magen är där dygnet runt.
Ligger jag på rygg känns smärtan bäst, men tyvärr påverkar det min andning och ibland blir jag svimfärdig pga tyngden från min kropp.
Att ligga på sidan funkar bra, men jag brukar vakna flera gånger på natten av att det känns som om bröstkorgen håller på att spricka.
När jag får sammandragningar gör det så ont att jag nästan inte kan stå upprätt.
Jag har fött fram tre barn. Jag lovar, jag hade hellre varit med om en förlossning i veckan än att genomlida denna skit dag ut och dag in.
Måtte denna jävla graviditet vara slut snart!!!!! Nu vill jag ha våran son i famnen!!

 

Linda

23 september 2014 15:34

Tietzes syndrom ????

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja minsann, jag ska gifta mig. Trodde aldrig att JAG, den äventyrliga,rastlösa tjejen som inte ville binda sig, går i bröllopstankar!!! Men guuuud så kul det är! Blir inget jättejippo, men förhoppningsvis roligt ändå. Förberedelserna är kul iallafall...

Som jag har skrivit om innan så har min yngsta dotter betett sig högst konstigt en del nätter. Hon har "sett" skrämmande saker krypa på väggarna, varelser i fönstrens ect. På BVC trodde dom det kunde vara Nattskräck men jag trodde inte på det efterso...

Det känns som om någon har tänt min lampa och jag har äntligen vaknat igen. Är det våren som får mig att känna så här eller hormonförändringen nu när jag slutat amma? Eller kanske en kombination? Jag reser mig upp ur mörkret, ur en depression så dj...

Jag ammar min snart 3 mån babykille. En underbar känsla som han och jag delar. Ibland känns det jobbigt, men oftast är det en stund av kärlek. Vi kommer så nära varandra. Banden mellan mor o son stärks. Jag är hans tröst, trygghet. Han är min älsk...

Idag plågas jag av huvudvärk, en hals av rivjärn och sömnbrist, men vad gör det när jag ligger nerbäddad med världens sötaste bebis ! ...